Bara jag

Lågan slocknar inför tygets dans med vinden

Det är bara jag

Ett vinddrag som en smekning över kinden

Du såg så ensam ut idag

Det är så svårt att låta bli

Jag känner det som rör sig inuti

Så stark är bara den som erkänner sig svag

En hårlock förs bort så försiktigt från din hals

utan ett ljud

Fast täcker åkte ner fryser du inte alls

Jag värmer mjukt din hud

Konturen av din höft precis så där

Så välbekant och så innerligt kär

Säg till om du inte längre vill,

Du kan så enkelt vända ryggen till

Du vet, jag skulle respektera ett förbud

Här rör sig inte mycket,

Det är bara jag

Dörren jämrar sig mot överstycket

gardinen rör sig svagt i drag

En säng som ingen annan sovit i

Fångenskapen i att vara fri

En natt som färdas mycket långsamt mot ännu en dag

Utanför dessa tjocka murar

når inte några ljud

Det är som något lurar, ängsligt kurar

Här finns inga änglar, ingen gud

Hit måste själen alltid återvända

innan gryning, annars kan det hända

Att den får fortsätta att fara vill

medan min kropp får lov att ligga still

Med sakta kallnande och bleknad hud