Två höstdikter från 2010

2010-09-30 poeter.se

Guldglitter

Guldglitter, mässingskimmer, kopparglans

sökte jag utan att finna någonstans

Var är höstens alla färger som jag drömt

Är det någon som har tagit dem allihop och gömt?

Är det kanske ögat som har mist sin förmåga

att se allt som är vackert, är det en konstig fråga?

Är det kanske hjärtat som tyngs av någonting

som gör att inte själen orkar titta sig omkring?



Hemlängtan, bortlängtan, vad tjänar det till

om man inte kan leva där man känner att man vill

Om man inte kan leva i fred med den man är

är det svårt att ge sig helt åt den som man har kär

Om du tror att jag har lämnat dig så är det inte sant

Jag aktar dig för kaoset som råder på min kant

Sånt som är skönt och vackert är nog inte till för mig

Det brukar ryckas undan, tänk om jag miste dig!



Barndom, ålderdom, dödsdom, vad är jag dömd till?

Jag har ingen aning om vad det är man vill

Om nån vet vart jag är på väg, var snäll och ge besked

Karta och kompass, det har jag aldrig kunnat med

Finns det nån som minns mig, den jag var när jag var stor?

Jag kämpar på och snubblar kring i alltför stora skor

Förlåt, jag kanske sviker men nu är jag helt utsliten

Det är så svårt att spela stor när man är rädd och liten



Guldglitter, mässingskimmer, kopparglans

Jag vet att ni finns där någonstans

Jag vet att det inte bara är nåt som har drömts

Men nu har jag kommit på hur färgförrådet tömts

Det är ensamheten som förvandlar allt till vitt och svart

För när vi är tillsammans ser jag alla färger eftervart

När kärleken gör hjärtat larvigt lyckligt och lätt

Ser själen hela världen på ett nytt och bättre sätt


2010-09-20 poeter.se




Någon förbereder sig för vintern. Lingon ger ett fint hull under pälsen

Ge mig min sommar tillbaka!

Jag går på en stig

Det är fult och brunt och kallt

Torra löv och vattenpölar

På marken överallt

Det finns inget riktigt ljus

Någonstans utomhus

Det känns inte så särskilt ballt



Nyss var det en vår

Som plågsamt smälte fram

Den värkte och var svår

Den slet i gammalt damm

Allt som gömts i snö

Måste vakna för att dö

Tordes aldrig komma fram



Jag vet att det fanns

En Juni någonstans

Doft av blommor, spel i linden

Hud som smektes ljumt av vinden

Jag vaknar, det är höst

Nästa år är ingen tröst

Kall i själen, blek om kinden



Jag vill ha nu på en gång

Rosorna i bästa prakt

Små tjatiga fåglars sång

Ett fiskenät som jag har lagt

Ge mig värme, ge mig sand

Jag vill ha solsken på min strand

I min egen takt



Snö och is, hör nordan yla

Trött och våt och sur

Drivor, halka, slask och kyla!

Radiusfraktur

Jag orkar inte mera

Jag måste hybernera

Det kan ju andra djur!