Den stora sömnen

 Sömnen blir allt bättre, eller värre... skulle kunna sova i evighet... Bra eller dåligt?


Sova och somna om och sova... Eftermiddag blev kväll och sömnen väntar på natt..
Ber teven om hjälp att vakna... vakna är att sakna...
somna, sova och sova söka sömnens svar
Kan inte stanna kvar
Det finns en dörr som leder bort från förr
men var?
Väggar sluter sig släta
Ormen som vill kväva, äta

Vakna, vakna NU
och slit itu
mardrömmen om svek
om lögner, om bedrägeri
Stilla konstatera
att jag var en fånge
likväl skyldig,
djupt däri
Börja sluta minnas
osynligheten, priset  för att inte finnas

Erkänn interaktionen 
Omfamna och bekräfta personen
bakom frustrationen
Upprepa aldrig dessa grymma fel
Vetskapen så svår att veta
när rekylen slår
 Några revben går, de skär
osynliga sår 
där pulserar heta
strålar ur rupterad lungartär

Så gjorde jag i fullständig medvetenhet
trots alla varningssignalerna jag fick
Så bred, ändå så svår var vägen som jag gick
Eller smög, i största hemlighet
Allt för att få vara där
förblindad av förtärande begär
Ja, jag vet,
jag visste nog hela tiden hur
det skulle bli min egen tur
Viskningarna från en inre domedagsprofet

Sova, vila tills det kommer en ny dag
med förlåtelse, bekräftelse av ett slaget jag
Sova, drömma om en ny, en bättre tid
där människor får finnas,
ingen mer behöver minnas
livet innan sanningen tog vid
Sova, drömma, i en vacker fantasi
drömmen har så mycket kärlek inuti
Kärleken som har en helt annan natur
som läker själen, villkorslös och ärlig,
härlig är den, kärleken till små och stora djur